Skip to main content
Läsoteket

Inspirations­områden

Välj det inspirationsområde som passar dina behov, det finns fem olika: Samspelets betydelse, Modersmålets kraft, Att väcka läslusten, Den digitala läsupplevelsen och Läsning och funktionsnedsättning.

ikon Inspirations­områden

Samspelets betydelse

Läsning är ett sätt att umgås och samspela kring bilder och berättelser. Samspelet påverkar barnets förmåga att utveckla sitt språk.

Läs

om Samspelets betydelse
ikon Samspelets betydelse

Samspelets betydelse

Tidig läsning stimulerar språkutveckling och kommunikation

Vi människor lägger vår språkliga grund redan under de allra första åren. Arbetet startar innan vi kan tala, faktiskt redan i magen, och det är under de första levnadsåren som förutsättningarna för att lära sig språk är som bäst. Under skoltiden och resten av livet fortsätter barnet sedan att utveckla sitt språk.

Samspelet är centralt för att ett barn ska lära sig förstå hur språket används.

Även innan barnet förstår och kan använda ord lär det sig massor om kommunikation, som att lyssna och ge respons, imitera, vinka och peka. Det är i dessa sammanhang som barnet upptäcker vad språket ska användas till, för att senare fylla på med innehållet, det vill säga ord och meningar.

Litet barn läser bok
Foto: Frida Winter

Gör läsningen till en gemensam upplevelse

När vi läser och sätter ord på vad som händer i barnets omgivning så hjälper vi barnet att utveckla sin språkliga grund. Att tillsammans läsa eller titta på bilder är ett sätt att samtala och samspela. Samspelet är centralt för att ett barn ska lära sig förstå hur språket används.

Att använda en bok för att öva samspel, turtagning och i förlängningen fylla på språket med ord och meningar är inte bara kul för barnet utan kan även underlätta samspelet med andra människor.

Mamma och barn leker med bok
Foto: Frida Winter

Låt barnet bekanta sig med böcker på sitt sätt

Genom att presentera boken för barnet så tidigt som möjligt hjälper du det att skapa en relation till boken och läsningen. Barnet förstår efter ett tag vad som förväntas när det blir läst för.

Det kan vara svårt för barnet att koncentrera sig på en hel bok det första året eller åren men barnet tränar på att fokusera ju mer det blir läst för. Till en början kan det vara kul att bara titta på en favoritsida i boken en liten stund, äta lite på boken eller öva på att bläddra. Det räcker med en liten stund om dagen för att det ska göra skillnad.

Att reflektera över

  • Hur arbetar ni i er verksamhet idag för att stimulera språk och kommunikation med de yngsta barnen?
  • På vilket sätt uppmuntrar ni i er verksamhet familjer till att läsa tillsammans med de yngsta barnen?
  • Finns det något ni kan göra för att stödja familjerna ännu mer?


Verktyg och material

Här hittar du olika verktyg, metoder och material att arbeta vidare med i din verksamhet och tillsammans med barnens vårdnadshavare.

Modersmålets kraft

Som vuxen kan du sjunga, läsa och prata på vilket språk du vill med barnet. Det finns bara fördelar med att lära sig flera språk som barn.

Läs

om Modersmålets kraft
ikon Modersmålets kraft

Modersmålets kraft

Att använda det språk som kommer naturligt

Vi människor är sociala varelser som vill ha kontakt och kommunicera med andra. Vi vill känna närhet, höra till, bli sedda och förstådda. 

Hemmets språk blir ett stadigt träd med fullt av grenar för barnet att hänga det nya språket på.

När vi vuxna känner oss trygga och säkra då vi samspelar med barnet blir det lättare för barnet att också känna sig tryggt. Därför ska vi använda de språk som kommer naturligt. Man kan kalla det att tala på ”hjärtats språk”, det vi använder då vi blir riktigt arga eller kära. Hjärtats språk fungerar bäst med barnen och gör oss till kungar och drottningar i deras ögon. 

Foto: Frida Winter

Det är många år sedan vi i Sverige slutade uppmana familjer att tala svenska hemma även om deras modersmål var ett annat. Genom forskning vet vi att ett barn som fått mycket språklig stimulans hemma lätt tar till sig ett nytt språk, till exempel svenskan, i förskolan. Hemmets språk blir ett stadigt träd med fullt av grenar för barnet att hänga det nya språket på.

Flera språk är en tillgång

Många tror fortfarande att vi måste vara helt konsekventa när vi talar med ett litet barn – en person och ett språk. Men det sättet är varken praktiskt eller naturligt. Att ”växla” språk, som det heter, är ett tecken på kompetens. Vi väljer de ord och det språk som är bäst i just det aktuella sammanhanget för att få fram det som vi vill säga. Så är det också när vi talar med ett väldigt litet barn.

Oavsett om ett barn är en- eller flerspråkigt sker språkutvecklingen på samma sätt. Ett barn med en försening eller störning i sin språkutveckling har detta på alla sina språk och blir inte hjälpt av att man begränsar sig till ett språk.

De flesta människor i världen lever i en flerspråkig miljö och också här i Sverige lever många av oss i familjer där flera språk används samtidigt. Små barn har en fantastisk förmåga att hantera, snappa upp och lära sig flera språk. 

Foto: Frida Winter

Vikten av att prata med barnet

Redan innan barnet kan uttala ord förstår det ändå en hel del. Genom att tala med ett litet barn fyller vi på dess inre ordförråd. Barnet kommer svara med gester, ljud och ansiktsuttryck. Om vi känner oss osäkra på barnets signaler så kan det vara skönt att veta att det är bättre att gissa fel än att inte gissa alls. Vi visar att vi är intresserade och nyfikna och det stärker den viktiga kontakten mellan oss och barnet.

Detta kan du läsa mer om under avsnittet Samspelets betydelse.

Att reflektera över

  • Hur arbetar ni idag med flerspråkighet inom er verksamhet?
  • Vilka språk talar du och dina kollegor, barnen i din grupp, familjerna som du möter i din verksamhet?
  • På vilket sätt syns det i er verksamhet att alla språk är lika mycket värda?
  • Hur kan ni utveckla ert språk- och läsutvecklande arbete i mötet med flerspråkiga familjer?


Verktyg och material

Här hittar du olika verktyg, metoder och material att arbeta vidare med i din verksamhet och tillsammans med barnens vårdnadshavare.

Att väcka läslusten

Att läsa sagor och lyssna till berättelser är ett enkelt sätt att stimulera fantasin. Det behöver inte vara svårt eller tidskrävande att läsa.

Läs

om Att väcka läslusten
ikon Att väcka läslusten

Att väcka läslusten

Läsning stimulerar den viktiga fantasin

Vi vet att läsning ökar barns chanser till ett bra liv och att en viktig del när det kommer till läsning är att ”knäcka koden”, att bli läskunnig, att avkoda och förstå en text. Med det kommer barnet långt när det gäller att skaffa kunskap och förstå sin omvärld.

När en bok öppnar sig för ett barn, så kan nästan vad som helst hända.

Men läsning är så mycket mer. När en bok öppnar sig för ett barn, så kan nästan vad som helst hända. En ny värld kan visa sig, eller kanske den alldeles egna vanliga vardagen. Och det är här fantasin kommer in. Fantasi är en förmåga som är nödvändig för att kunna skapa inre bilder och ge mening. Fantasin hjälper till att både ta till sig kunskaper och skapa meningsfullhet. Att läsa sagor och lyssna till berättelser är ett enkelt och viktigt sätt att stimulera fantasin.

Barn läser bok på ett bibliotek
Foto: Frida Winter

Läsning bidrar till empati och förståelse för andra

Boken som ett öppet fönster är ett sätt att uttrycka att barnet med bokens hjälp kan få syn på hur många olika sätt vår värld kan se ut och hur många olika sätt det finns att leva på. Utöver den nya kunskap som barnet kan få, ökar också förståelsen för hur andra har det och därmed möjligheten att utveckla sin empatiska förmåga. 

Läsning – en väg till självkännedom

Boken som en spegel är ett uttryck för möjligheten att genom boken få syn på sig själv eller sitt eget sammanhang. En bok kan visa en familj, en hudfärg, eller ett sätt att vara, som stämmer överens med barnets egen verklighet. Det ger en möjlighet till igenkännande och identifikation.  Barnet kan få bekräftelse, ett slags erkännande – du finns och du är inte ensam.  

Foto: Frida Winter

Barn kan få hjälp med att lära sig hantera känslor och situationer som uppstår i deras liv, genom att läsa om dem. I böcker får känslor lov att vara stora och dramatiska men också svåra att uttrycka, svåra att visa, precis som i verkliga livet.

I böcker uppstår konflikter och möjliga sätt att lösa dem på. En bok kan visa exempel på hur man kan visa kärlek, ilska och ånger. Att man kan vara annorlunda, ha förbjudna känslor eller hur man kan hitta en kompis. En bok kan ge mod att säga ifrån eller lov att vara rädd.

Läsning ska kännas lustfyllt

Det är viktigt att boken manar till lustläsning! Boken ska väcka nyfikenhet, vara spännande och dra in läsaren i bokens universum. Då öppnas de där fantastiska möjligheterna som läsningen kan ge. Därför är det förstås viktigt att man hittar böcker som passar. Tur att det finns så många böcker att välja på och att det är okej att prova sig fram.

Foto: Frida Winter

Böcker är alltså en aldrig sinande källa till nya fönster att öppna och nya speglar att titta in i. Det är förstås inte något som bara gäller när man är barn. Läsning ger en livslång möjlighet till utveckling och upplevelser.

Att reflektera över

  • Vilken kunskap har er verksamhet om bibliotekens verksamhet och utbud?
  • På vilket sätt uppmuntrar ni de familjer ni möter att besöka biblioteket?
  • Vilka böcker finns i er verksamhet för familjer att ta del av? Speglar böckernas innehåll de familjer som ni möter?


Verktyg och material

Här hittar du olika verktyg, metoder och material att arbeta vidare med i din verksamhet och tillsammans med barnens vårdnadshavare.

Den digitala läsupplevelsen

Den digitala tekniken kan vara en ingång till läsupplevelser och liksom böcker bidra till att barnet utvecklar sitt språk.

Läs

om Den digitala läsupplevelsen
ikon Den digitala läsupplevelsen

Den digitala läsupplevelsen

Barnets språkutveckling i en digital värld

Idag är den digitala tekniken med mobiler, surfplattor och datorer en del av vardagen för de allra flesta, även för de yngsta. Under lång tid har barn läst böcker och tittat på tv och idag sker en stor del av barns medieaktiviteter på surfplattor och mobiler, så kallade digitala medier. 

Vikten av närvaro, interaktion och kommunikation gäller i samma grad när vi talar om att läsa på skärm som att läsa en fysisk bok.

Små barn växlar ofta mellan det analoga och digitala både i sitt utforskande och i sina lekar och de gör inte någon större skillnad på de olika medieformerna. Att ha läst en bok kan för barnet innebära att barnet läst i en fysisk bok, lyssnat på en ljudbok, fått en bok läst för sig eller läst en e-bok.

Ta tillvara det faktum att barn ofta rör sig okomplicerat mellan den analoga och digitala världen. Den digitala tekniken kan ibland vara ingången till berättelse och förståelse. 

Ett barn med flätor som skriver på en läsplatta. Barnet sitter i en skolbänk bakom andra barn.
Foto: Lo Birgersson

Möt barnet i den digitala världen. Lär tillsammans!

Vi vet att den digitala teknologin har inneburit nya möjligheter för barn att kommunicera. Genom till exempel symboler och emojis kan ett barn göra sig förstådd i ett textmeddelande redan innan barnet kan läsa eller skriva. Men för att barnet ska utveckla sitt språk är det viktigt att de digitala aktiviteterna sker i samspel med andra, till exempel en förälder.

Att barnet använder en språkapp är alltså inte språkutvecklande i sig, det måste ske i samspel med någon som kan förklara, kommunicera och uppmuntra. Vikten av närvaro, interaktion och kommunikation som det går att läsa om i avsnittet Samspelets betydelse gäller i samma grad när vi talar om att läsa på skärm som att läsa en fysisk bok. 

Det kan vara svårt att översätta information från en skärm till det verkliga livet. Vi vuxna kan hjälpa barnet att förstå vad som sker på skärmen. När vi läser en bok för ett litet barn är vi kanske vana att ändra röstläget, peka, förklara, jämföra och visa på likheter med världen runtomkring. På samma sätt kan vi samspela med barn när de använder skärm. Att barnet klarar av att hantera en skärm på egen hand innebär inte att det kan ta till sig innehållet utan interaktion med en vuxen.

Barn gör som vuxna gör

När vi talar om språkutveckling och digital teknik är det inte bara barnets användning som är i fokus. Hur vuxna kring barnet använder sig av digital teknik är också relevant. Som i många andra sammanhang gör barn som vuxna.  

Ett barn och en vuxen tittar tillsammans på en mobiltelefon. Båda ser glada ut.
Foto: Lo Birgersson

Genom att den vuxna berättar, visar och förklarar vad den gör, inkluderas barnet i skärmanvändningen. Vi vuxna är förebilder för barnet både när det gäller i vilken utsträckning vi använder digitala medier och vilket innehåll vi tar del av.

Att närma sig språket på olika sätt

Den digitala tekniken möjliggör för fler att ta del av berättelser. Via hemsidor, appar, podcaster och radioprogram går det att läsa och lyssna på berättelser på flera olika språk, skapa en egen berättelse, dela med sig av berättelser till andra, kommunicera med andra och så vidare.

Oavsett läsförmåga finns det något som passar alla. I en e-bok går det till exempel att förstora texten, bokmärka sidor, göra markeringar, söka i boken och slå upp svåra ord. För vissa kanske det passar bättre att lyssna på en berättelse, till exempel vid en läsnedsättning. Läs mer om att läsa med öronen i avsnittet Läsning och funktionsnedsättning

Bokappar – en ingång till läsning

Barnet, 11 månader, sov när biblioteket besökte familjen i hemmet. Föräldern berättade att barnet inte varit särskilt intresserad av böckerna från förra besöket. Inte heller boken Knacka på från BVC hade imponerat.

Vi pratade om vitsen med interaktiva böcker i den här åldern. Jag visade Knacka på som app. Föräldern och syskonen blev genast intresserade – det var som om de först nu förstod hur boken var tänkt. Vi uppmuntrade till att varva appen och boken, och komma till biblioteket för mer tips.

Du hittar appen Knacka på i AppStore.

Att reflektera över

  • På vilket sätt lyfter du de möjligheter som finns med digital teknik i möten med familjer?
  • Hur uppmuntrar du familjer du möter att ta del av bibliotekets digitala utbud?
  • Hur kan ni utveckla ert arbete med digital teknik för att främja barns språkutveckling?


Verktyg och material

Här hittar du olika verktyg, metoder och material att arbeta vidare med i din verksamhet och tillsammans med barnens vårdnadshavare.

Läsning och funktions­nedsättning

Alla har vi olika förutsättningar, förmågor och behov. Någon läser med ögonen – någon annan med öronen eller med fingrarna.

Läs

om Läsning och funktions­nedsättning
ikon Läsning och funktions­nedsättning

Läsning och funktions­nedsättning

Högläsning är lika viktigt för barn med funktionsnedsättning

I många familjer är lässtunden långt ifrån självklar. Kanske visar barnet inget intresse för bokstäver, ord eller läsning, kanske har någon eller flera i familjen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Det kan handla om språkliga, kommunikativa eller kognitiva svårigheter som sätter hinder för läsningen och samtalet. Trots detta så är det exakt lika viktigt att läsa för ett barn med en funktionsnedsättning – eller till och med ännu viktigare. Ett barn som har inlärningssvårigheter behöver exempelvis mer tid och fler upprepningar för att kunna göra samma steg i läsutvecklingen som ett barn utan inlärningssvårigheter. 

Någon läser med ögonen – någon annan med öronen eller med fingrarna.

Alla har vi olika förutsättningar, förmågor och behov. Det gör oss unika. Någon har lätt för att läsa och någon behöver ett extra stöd. Någon läser med ögonen – någon annan med öronen eller med fingrarna. 

En vuxen som tillsammans med ett barn läser en bok. Boken är gul. Båda ser glada ut.
Foto: Frida Winter

Anpassa efter barnets behov och förmåga – använd hjälpmedel

Det kan vara skönt att tänka på att det faktiskt finns en skillnad mellan att lära ett barn att läsa och att skapa intresse hos barn för att läsa. Intresse för läsning kan skapas oavsett vilka behov och förmågor en person har.  Det går att hitta lust för språket och för berättelserna! 

Det handlar om att hitta läsmotivationen, det vill säga det inre tillstånd som får oss att vilja läsa eller bli lästa för och genom att göra vissa anpassningar så kan läsning fungera för alla barn. För vissa barn kan det handla om att använda sig av särskilda hjälpmedel, såsom tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) eller samtalskartor/kommunikationskartor.

Ett barn som håller upp en pekbok framför sitt ansikte. Barnet är på biblioteket på avdelningen för tillgänglig litteratur, den så kallade äppelhyllan. På bokens framsida syns en bild av en katt.
Foto: Frida Winter

Äppelhyllan – att läsa på olika sätt

Vad tänker du på när du tänker på en bok, när du tänker på ett bibliotek? När vi talar om läsning så är det lätt att endast tänka på den vanliga tryckta boken. Ibland är det precis den som behövs, men ibland behövs något annat. 

På den bibliotekshylla eller avdelning som heter Äppelhyllan finns olika material för alla som behöver få en text anpassad på något sätt för att kunna ta del av den. Det kan handla om personer med:

  • läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 
  • språklig sårbarhet
  • synnedsättning
  • hörselnedsättning 
  • rörelsehinder 
  • intellektuell funktionsnedsättning 
  • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel autism och ADHD 
  • tillfällig läsnedsättning på grund av trauma, sjukdom eller skada 

De flesta bibliotek har någon form av Äppelhylla och alla bibliotek kan ordna fram material för barn som har behov av extra stöd i sin läsning. På Äppelhyllan kan familjer också hitta och låna faktaböcker om olika funktionsnedsättningar.

Att reflektera över

  • Hur upplever du att kompetensen ser ut på er arbetsplats när det kommer till att möta familjers behov av information kring språk- och läsutveckling hos barn med funktionsnedsättning?
  • På vilket sätt arbetar ni idag språk- och läsutvecklande för och med familjer där någon familjemedlem har en funktionsnedsättning?
  • Hur ser ni att er verksamhet kan utveckla arbetet?


Verktyg och material för barn med funktionsnedsättning

Här hittar du olika verktyg, metoder och material att arbeta vidare med i din verksamhet och tillsammans med barnens vårdnadshavare.

Dela med ditt nätverk